Things can only get better...

Man skulle kunna tro att de skulle kännas lite bättre idag men inte faan gör det de, de känns om möjligt ännu värre tyvärr. Gjorde en grej igår som jag trodde jag skulle fått nån kommentar på idag men inte ett jävla ljud har jag hört. Inte så konstigt kanske med tanke på mina erfarenheter men jag blir ju besviken ändå. Hur svårt kan det vara egentligen?

Just nu e jag mest sugen på o bara gå o supa ner mig totalt, glömma allting som hänt den senaste tiden med det här, det jag redan visste men som ändå skär i hjärtat o en massa annat jävla skit. Frågan e om det stämmer det Thomas på jobbet säger, att man ska ha sju svåra år först o sen får man sju bra år. Men jag vet tyvärr inte vilket år jag e inne på nu egentligen, känns ju som skiten har hållit på i ett par år nu. De e bara o hoppas på att de nån gång kommer vända.

Såg en bra film häromdagen iaf, Max Manus. Handlar om en norsk motståndsman under andra världskriget o man får följa honom o hans gäng under en tid i slutet av kriget. Helt klart värd att se, dessutom är den  baserad på en verklig person och sånna filmer brukar ju oftast bli bättre.

hmm


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




















RSS 2.0