psychohead

Denna dagen har varit ungefär som de andra dagarna denna påsk, djävulskt lugn men de e ganska skönt ändå, men trots de känner jag att jag borde gjort nåt vettigt, men icke sa... just de Nicke, dvs moi. Shit där fick jag till det.

Jag har iaf idag avnjutit två stycken filmer. Två stycken filmer som var väldigt olika men ändå väldigt lika. Båda hade fått bra recensioner men i ofantligt olika sorters medier. Den ena var en finsk krigsfilm och den andra en splatterfilm och båda med extremt mycket dödande. Jag vet va ni tänker att då e de troligen två filmer som va totalt crap men säg där fick ni tji. Filmerna var nämligen Tali Ihantala och House of blood. Jo jag vet att när man ser att en film heter House of blood så tänker man direkt på en blodig film med totalt hjärndöd handling o ungdomsbruttor som visar tuttarna stup i kvarten och jävlar i backen vad rätt man har då. Inga blottande bruttor i denna tyvärr men filmen var dock lite smått underhållande ibland om man tänker på hur många olika sätt det finns att slå ihjäl en person på men handlingen var ju som sagt genomusel. O vi ska inte ens tala om skådespelarinsatserna, man kan säga att min, Fillefjonkan o Slobbos insatser i den extremt våldsinriktade filmen Maximum power är Oscarsklass på om man jämför skådisinsatserna. Jag kan på rak arm säga att Kristina Lugn med konstant epilepsianfall hade gjort alla rollerna sjukt mycket bättre, o de säger ju de mesta. Man skulle även kunna säga att de va en, om man jämför med fotboll, korpenversion av From Dusk to down men med lite annorlunda handling. Dock är det alltid lika roligt o läsa på baksidan av skräckfilmerna Peppe har i sin samling hemma, alla har fått grymma betyg från väldigt suspekta hemsidor på nätet o denna hade bl a text om att fimen passade de som somnade under excorsisten, gäspade åt motorsågsmassakern o knallade ut o rastade hunden till Omen. Visst e underbart med filmer där texten på baksidan e mer underhållande än själva filmen.



Den andra filmen som va Tali Ihantala var som sagt en finsk krigsfilm som jag inte hade hört ett skit om innan jag fick den med posten från SMB. Jag hade haft den ett tag o inte ens tagit bort plasten för hur ofta e man sugen på o kolla en finsk film egentligen. Men så plötsligt idag så fick jag det där sjuka suget ni alla känner till som bara kan mättas med att man får se en finsk film o jag kollade på den. O den va faktiskt riktigt bra. Man kan ju inte precis som med en engelsk film vara lite okoncentrerad ibland o ändå hänga med när de pratar utan i en finsk film måste man ju sitta på helspänn hela tiden o läsa undertexterna för finska e ju lika lättförståeligt som gammalhebreiska. Men iaf så kan jag rekommendera denna, de va en grymt välgjord o realistisk film som byggde på verkliga händelser o som påminde lite om introscenerna i Rädda meninga Ryan.



Men nog om detta nu, vi hörs